fredag 1 augusti 2008

Känns direkt i magen!

Ibland träffar man på böcker som man känner att det skulle precis lika gärna kunna vara sanning. Så känns det med Sofia Hedmans böcker om Katti, den första heter Jag vill ha ett liv och den andra, som jag just läst, Kanske ett liv.

Katti är i andra boken 17 år. Hon har fått reda på att hon har AD/HD och även om hon säger att det är en dom och inte en diagnos så gör medicinen henne bättre. Hon blir inte sådär fruktansvärt arg lika ofta och det funkar bättre att bo hemma nu när mamma har gjort slut med styvpappan. Men alla runtomkring inser inte att Katti är annorlunda. Hon får höra att hon är galen och dum i huvudet. Ibland orkar hon inte. Men så träffar hon Johan och blir sådär otroligt kär som man nästan aldrig blir. Och det är fint och bra. Men Johan döljer saker och försvinner ibland i flera dagar.

Det här är så himla bra. Jag tror verkligen på Kattis och även om hon inte alltid gör det som är "rätt" så gillar jag henne så himla mycket. Hon känns så äkta. Det är sällan böcker om ungdomar och drogar känns sanna men det gör verkligen den här. Dessutom är det bra skrivet och jag tror nog att om Katti fanns på riktigt skulle hon vara väldigt nöjd med boken.

Låna boken här

Inga kommentarer: