fredag 3 april 2009

Livet, universum och allting


Kan hända att det är min barnsliga sida som den här boken tilltalar, men eftersom det ändå är en kultklassiker och jag känner så många andra som älskar den, så vill jag starkt rekommendera detta mästerverk.
Jag pratar, naturligtvis, om 'Liftarens Guide till Galaxen'.

Helt barnslig vill jag förresten inte påstå att den är ändå, bland allt som man lätt viftar undan som strunt finns det nog mycket intelligent dolt. På detta sätt påminner boken mycket om Alice i Underlandet, och om det här inte vore mer av en recension/boktips så hade jag kunnat ägna tid åt att dividera mellan alla likheter och debattera med mig själv.

Allting börjar på Jorden, i England. Det är en torsdag, vilket gör det ganska självklart att dagen varken kommer starta eller fortgå särskilt bra för huvudpersonen Arthur Dent.
Han vaknar för att informerad om att hans hus ska rivas för att ge plats åt en motorväg, men det är inte allt. Hans vän Ford Prefect dyker även upp och berättar att han är en utomjording och har fått reda på att hela planeten ska demoleras... för att ge plats åt en intergalaktisk motorväg.

Den börjar konstigt, och mycket underhållande.

Hur som helst får vi följa Arthur och Fords odyssé genom universum. Vi får också stifta bekantskap med vogoner, en manodepressiv android och galaxens något korkade president Zaphod Beeblebrox. Men boken har mycket mer att erbjuda än tokigheter; den kommer ge dig svaret på livet, information om Slartibartfast, mannen som designade Norges fjordar. Och om du någonsin undrat vad en nyfödd (men ändå fullvuxen) kaskelott kan tänkas fundera över, sekunderna innan sin död, ja då är det här en bok för dig.
Bör kanske även tilläggas att boken faktiskt är 5 böcker, men för det mesta ges ut som en enda, tjock och underbar volym.

Författaren bakom den absolut bästa bokserien genom tiderna hette Douglas Adams och brukade ofta jobba ihop med Monty Python-gänget. Dessvärre avled han den 11 maj, 2001. Och för att hedra honom, firas varje år, två veckor efter hans dödsdag, den internationella handduksdagen.
Varför en internationell handduksdag, då? Jo, för att i 'Liftarens Guide till Galaxen' är handdukar ett viktigt inslag och mycket användbart redskap.


"En handduk är utan all konkurrens det mest användbara föremål den interstellära liftaren kan ha med sig.
Å ena sidan har den stort praktiskt värde - man kan svepa den om sig när man reser över Jaglan Betas kalla månar, man kan ha den under sig när man ligger i marmorsanden på Santraginus V:s soldränkta stränder och inandas de mättade ångorna från havet, man kan dra den över sig när man sover en natt under de röda stjärnor som lyser så starkt över Kakrafoons ökenland, använda den som segel på en liten flotte nedför den väldiga, långsamma floden Moth, doppa den i vatten och använda den som tillhygge i slagsmål..."

Det här kanske blev lite för långt nu, men jag bryr mig inte.
Det här är en underbar bokserie och jag vore en hemsk människa om jag inte försökte sprida dess härlighet ut till de ungdomar/människor/varelser som inte fått uppleva Douglas Adams magi.

Josefine, praktikant på Askims bibliotek

Inga kommentarer: